Arbetsterapeuter ser hela människan, det är det som är arbetsterapi, säger Nina Larsson när vi träffas i korridoren mellan Hemsjukvård Nordost kontor och Norrby Seniorboende i Örebro.
Det går inte att ta miste på hennes engagemang i att ge människor stöd och hjälp för att få vardagen att fungera.
Många av Parkinsonförbundets medlemmar har träffat en fysioterapeut (benämning på sjukgymnast sedan 2014) i samband med att man har fått sin diagnos, men det brukar ofta dröja några år innan det är aktuellt att träffa en arbetsterapeut. Så vad gör en arbetsterapeut?
Som legitimerad arbetsterapeut arbetar man med människor som på grund av en funktionsnedsättning har svårigheter att utföra aktiviteter för att klara sin personliga vård, sitt boende, arbete eller sin fritid. För att förhindra aktivitetsbegränsningar orsakade av exempelvis åldrande, skada eller sjukdom i yrket ingår såväl förebyggande åtgärder som pedagogiska uppgifter och handledning av anhöriga, berättar Nina.
Valet av yrke var inte självklart för Nina Larsson som inte ville låta sig påverkas av sin pappas rekommendationer.
- Pappa med sin bakgrund som arbetsförmedlare, föreslog redan när jag var i 16–17 årsåldern att jag skulle satsa på det här yrket.
Men trots en viss tvekan efter en mindre lyckad praktik inom äldreomsorgen så blev det ändå arbetsterapeututbildningen till slut. Med facit på hand och 41 år i yrket så finns det ingen tvekan om att det var rätt val.
- Jag har förstås haft mina upp- och nergångar under alla arbetsår. Det härliga är att jag fortfarande tycker att det är ett väldigt stimulerande och meningsfullt arbete. Med min erfarenhet och kunskap så upplever jag att det bidrar till att göra skillnad i patienters vardag.
En person med Parkinsons kan ha fysiska begränsningar men även kognitiva som gör att det är svårt att planera sin dag och komma ihåg vad som ska göras. Är det något särskilt som personer med Parkinsons behöver stöd och hjälp med för att klarar av sitt jobb, sin vardag, sin utbildning?
- Alla personer är individer, så det är inte så lätt att säga utifrån diagnos. Man utgår från vad det finns för problem. Det handlar även om hur miljön är, vad man har får stöd runt omkring, hur aktiv man är och vilka förutsättningar man har.
Problem med balans och gång är ganska vanligt bland personer med Parkinsons, och rädslan att falla kan bidra till ett alltmer stillasittande liv vilket sig kan ge en negativ påverkan på humör och hälsa. Vad kan arbetsterapeuter bidra med här?
- Vi kan erbjuda hjälpmedel eller strategier som underlättar i hemmet och utanför hemmet. Som hjälpmedel vid duschsituation (minska fallrisk). Förflyttning i och ur sängen, göra toalettbesök, resa sig upp från stolar, förflytta sig i bostaden med rollator eller rullstol, kunna utföra köksarbete sittandes på en arbetsstol.
När det gäller kognitiva problem, nedstämdhet eller problem med minnet, så är det inte alla som känner sig bekväma med att berätta det själv.
- Vid ett besök i hemmet så försöker vi se de små detaljerna som kan vara lösningen i vardagen och försöker tillsammans med patienten och anhöriga komma fram till vad de kan tänka sig att ta emot för insatser. En del kan behöva stöd för att hitta balans i sin vardag och orka. Om man har svårt med minne och struktur finns det exempelvis hjälpmedel som visar vad det är för dag, datum, månad och år. Kalenderfunktioner med påminnelser i mobil eller annat tekniskt hjälpmedel.
Anhöriga kan var de som först ser att den parkinsonsjuke behöver hjälp i hemmet. Hur ska man göra för att komma i kontakt med en arbetsterapeut? Är det långa väntetider?
- Det kan säkert skilja sig mellan olika kommuner, men här i Örebro så kan man antingen ringa via kommunens servicecenter eller kontakta kommunal arbetsterapeut via 1177 Vårdguiden. Är den parkinsonsjuke inlagd på sjukhus så finns det arbetsterapeuter anställda av regionen som kan hjälpa till med anpassning av vardagsmiljön. Efter en skada eller operation så är det arbetsterapeuter som utreder vilket behov av stöd och rehabilitering med mera som personen behöver.
Som arbetsterapeuter så kan ni utreda, bedöma och rekommendera såväl hjälpmedel som strategier för att personer ska kunna vara aktiva och delaktiga i vardags- och samhällsliv. Så följer man era rekommendationer?
- Principen med tekniska hjälpmedel är att det ska underlätta just den personens dagliga liv och kännas som en naturlig del i livet. Om det inte används ska dessa förstås lämnas tillbaka då alla hjälpmedel cirkuleras och återanvänds om det går. Det är viktigt i vårt arbete att verkligen prova ut ett hjälpmedel och visa hur det ska användas. Annars är risken stor att personen inte kan använda hjälpmedlet.
Text och foto: Eva-Lena Jansson