Närbild på en medicinburk med tabletter, en läkare i bakgrunden

Behandling

Det finns idag ingen behandling som botar Parkinsons sjukdom men med effektiva mediciner kan besvären lindras.

I början av sjukdomen är det främst rörelsestörningarna som behandlas men även andra besvär och symtom kan medicineras. Efter en tid kan läkemedlen verka under allt kortare tid och symtomen kommer tillbaka mellan doseringarna. Detta brukar man kalla för dosglapp. Läkaren kan då justera medicineringen.

Parkinsons sjukdom orsakas av att det blir färre celler i hjärnan som producerar signalsubstansen dopamin. Det uppstår då brist på dopamin i hjärnan. Läkemedel mot Parkinsons sjukdom hjälper till att öka mängden dopamin eller efterhärmar dopaminets effekter. 

Dosglapp och "on-off"-symtom

Efter några års behandling av Parkinsons sjukdom  tillstöter ofta olika symtom och problem. Vanligt är att verkan av medicinerna blir mer oregelbunden. Effekten av varje L-dopa dos blir kortare med luckor i läkemedelseffekten under dagen – så kallade dos-glapp eller ”wearing-off”. Perioder av för kraftig medicineffekt, som yttrar sig som ofrivillig överrörlighet, så kallade dyskinesier, kan uppstå. Växlingarna (fluktuationer) mellan god effekt, otillräcklig effekt och dyskinesier kan bli snabba och oförutsägbara – man talar då om ”on-off”-fenomen – patientens rörlighet slås av och på sekundsnabbt, nästan som med en strömbrytare.

Behandling vid dosglapp och fluktuationer

Man kan till viss del förebygga utvecklingen av dosglapp och fluktuationer genom att tidigt kombinera anti-parkinson läkemedel med olika lång verkningstid. Om och när fluktuationer uppträder kan man ändra medicineringen. Förändringarna måste anpassas individuellt och beror på symtom respektive aktuell medicinering. Man kan till exempel minska de enskilda doserna L-dopa, men öka antalet intag eller lägga till andra preparat (i den mån personen inte redan har dessa), exempelvis MAO-B-hämmare, COMT-hämmare, dopaminagonister och/eller Dinetrel. Detta kan göra att behandlingseffekten förbättras och symtomkontrollen stabiliseras under lång tid.

För en del patienter räcker inte detta. De kan, trots optimerad tablettbehandling, ha otillfredsställande symtom med fluktuationer. Dessa patienter sägs vara i komplikationsfas eller s k avancerad fas av sjukdomen.

Egenremiss

Om du inte lyckas komma dit du vill med hjälp av din husläkare, kan du pröva att skriva en egenremiss. Det kallas ibland för egenanmälan eller egen vårdbegäran. Din egenremiss bedöms på samma sätt som en remiss från en läkare. Det är den mottagande specialistmottagningen som avgör vilken vård du ska få och på vilken nivå. Det betyder att du kan hänvisas till din vårdcentral eller till egenvård. Reglerna är olika i olika regioner, kontakta Vårdguiden 1177, för mer information.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är viktigt för att behålla rörelseförmågan så bra som möjligt. En fysioterapeut kan hjälpa till att hitta den bästa träningen för att hålla besvären i schack och som passar för varje individ. Kosten kan ha betydelse för att undvika förstoppning och olika hjälpmedel kan vara bra för att klara vardagen så besvärsfritt som möjligt.