Nenad Stanković, ledamot i styrelsen för Parkinson Västra Sverige, är smärtläkare och specialist i hand- och plastikkirurgi. På den här sidan delar han med sig av artiklar och annat som kan vara av intresse för medlemmarna i föreningen.
Professor Håkan Olaussons forskargrupp från Linköpings universitet har nyligen publicerat artikeln i Nature Neuroscience. Samarbete mellan Linköping, Karolinska Institutet och University och Pensylvania, USA resulterade i en unik bild över människans känselsinne. Nästa steg enligt professor Olausson är att göra porträtt av de olika typer av nervcellerna som de identifierat.
Källa: Neurologi i Sverige 4/2024
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic, smärtläkare
Hittills har man knappt forskat på ekonomiska konsekvenser av Parkinsons sjukdom. Med stigande ålder hos befolkningen stiger även kostnader för behandling av sjukdomar som tex. Parkinsons sjukdom.
I en nyligen publicerad studie kopplades läkar-och patientrapporterade uppgifter om sjukdomsbördan från ett patientregister samman med administrativa data kring utskrivna recept och alla patientbesök i primärvård och specialiserad öppen- och slutenvård.
I en nyligen publicerad studie i Acta Neurologica Scandinavica analyserades kostnader och resursanvändning vid Parkinsons sjukdom utifrån svårighetsgrad med skalsteg från ”Endast motoriska symtom i ena kroppshalvan” till ”Rullstolsburen eller sängbunden om inte hjälpt”.
Man har också tagit hänsyn till ”informella” kostnader dvs anhörigas hjälp som ökar rejält med försämring av Parkinsons parametrar. Med andra ord stiger kostnaderna från 5000€ till 100 000€ per år.
Avancerade terapier för Parkinsons sjukdom, såsom djup hjärnstimulering och pumpbaserad kontinuerlig tillförsel av levodopa-karbidopa tarmgel, levodopa-entakapon-karbidopa tarmgel eller apomorfin för att undvika motoriska fluktuationer och dyskinesier, visat sig vara svåra att implementera i klinisk praxis även om de anses vara kostnadseffektiva terapier. Detta kan delvis bero på att de relativt höga kostnaderna för att tillhandahålla avancerade terapier bärs av regionerna, medan fördelarna, i form av stora besparingar på grund av minskat behov av hemtjänst och äldreboende, i huvudsak gynnar kommunerna. Problemet med budgetsilos kommer att bli allt mer utmanande med en åldrande befolkning och med en ökad förekomst av åldrandesjukdomar som Parkinsons sjukdom
Sammanfattningsvis visar studien att Parkinsons sjukdom är förknippad med betydande samhällskostnader som ökar avsevärt eftersom patienter i avancerade stadier ofta behöver resurskrävande och kostsam vård. Följaktligen kan betydande kostnadsbesparingar potentiellt göras genom optimerad sjukvård för patienter i stadier samt med eventuella framtida sjukdomsmodifierande terapier. Om sjukdomsmodifierande terapier blir tillgängliga för personer med Parkinsons sjukdom i framtiden, måste industrin, vårdgivare och betalare möta utmaningar, såsom budgetsilos och oöverkomliga priser, för att säkerställa en hållbar och snabb tillgång till dessa terapier.
Vid skrivbordet
Nenad Stankovic
smärtläkare
Mitt blodtryck lever sitt eget liv. Jag kan vakna tidigt på morgonen med blodtrycket 90/55 och rejäla smärtor i nacke och skuldror (Klädhängarsmärta – om detta en annan gång). Ibland ligger trycket dock på 140/90. Det är välkänd att Parkinson påverkar vårt autonoma nervsystem dvs den delen av nervsystemet som styr kroppens ofrivilliga funktioner som hjärtfrekvens, blodtryck, svettning och matsmältning. Det är möjligt att mäta funktion av autonoma nervsystemet med hjälp av autonomtest. Autonomtest kan vara viktigt för att diagnostisera och hantera olika neurologiska och hjärt-/kärltillstånd, inklusive Parkinsons sjukdom, diabetesneuropati och posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS).
Det finns flera typer av autonomtest:
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic, smärtläkare
7 november 2024 - Den första behandlingen med nytt Magnetkameraguidat Fokuserat Ultraljud (FUS) utanför USA har utförts på Norrlands universitetssjukhus. Med den avancerade tekniken kan man utföra neurokirurgiska ingrepp i hjärnans centrala delar utan att öppna hud eller skallben.
Maskinen används för att behandla ofrivilliga skakningar så kallad tremor, essentiell tremor och Parkinsons sjukdom.
– Det är fantastiskt att Norrlands universitetssjukhus har köpt maskinen och att vi nu är först utanför USA med att genomföra den första framgångsrika behandlingen i Sverige, säger Patric Blomstedt, överläkare och professor i stereotaktisk och funktionell neurokirurgi.
Källa: Neurologi i Sverige
Här om dagen läste jag debattartikeln i ”Neurologi” : Sluta förstöra svenska folkets hjärnkapital. Artikeln är skriven av Anna Hemlin och Joakim Ramsberg från Hjärnfonden och Martin Schalling professor vid Karolinska Institutet och ordförande i Suicide Zero.
I en relativ kort artikel men med väldigt tydligt förslag ” att uppmuntran till fysisk aktivitet, social interaktion och närhet till naturen skapar förutsättningar för både hjärnor och samhällen att blomstra. ”
En nationell cancerstrategi skapades snabbt efter regeringen gav i uppdrag till regionerna och avsatte medel för detta. Det är klart att det ska gå på detta sätt men det blev enbart cancer. Hjärnsjukdomar drabbar betydligt flera patienter än cancer och vi behöver verkligen en nationell plan. När jag bläddrade Hjärnfondens hemsida fann jag även en beskrivning av akut och långvarig smärta som två av hjärnsjukdomar. Jag hoppas verkligen att även smärta får en riktig nationell plan för utredning och behandling.
Här kommer trojkas förslag:
Utredningar av vad som krävs för att rusta framtidens Sverige staplas på hög. Det ställs krav på investeringar i energiomställning och infrastruktur vid effektiviseringsåtgärder i kommuner och regioner. Men förslagen utgår aldrig från en av de viktigaste förutsättningarna – vårt gemensamma hjärnkapital, som ändå är nog så viktigt som järnvägsräls eller riskkapital.
Vi har därför tre förslag om hjärnkapital som vi vill skicka till regeringen:
Läs noggrant och sprid gärna detta förslag till tjänstemän och politiker i era regioner. Det är dags att slå näven i bordet mina kära smärtpatienter!
Karolinska Institutets forskare har hittat de specifika nervceller som är ansvariga för morfinets smärtlindrande effekter. Cellerna har fått nämn: ”morfinensemblen” och dessa celler bromsar smärtsignaler i ryggmärgen. Nya läkemedel kan vara aktuella med minskade biverkningar och mindre risk för beroende.
”Det har varit svårt att hitta strategier för att behandla smärta utan att utlösa farliga biverkningar”, säger Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid KI
Källa Neurologi i Sverige nr 3
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
Smärtläkare
AlzeCure Pharma är ett läkemedelsbolag som utvecklar läkemedelskandidater för sjukdomar som drabbar nervsystemet, med fokus på Alzheimers sjukdom och smärta. På IASP 2024 World Congress on Pain den 5-9 augusti, presenterades det prekliniska projektet TrkA-NAM mot artrossmärta och andra svåra smärttillstånd,
Posterpresentationen, som hålls av Dr. Märta Segerdahl, Chief Medical Officer på AlzeCure, beskriver utvecklingen av ACD137, den ledande läkemedelskandidaten i TrkA-NAM-programmet, som uppvisar mycket god potens och selektivitet för målmekanismen. Substansen har visat kraftfulla smärtlindrande effekter i flera olika prekliniska modeller, bland annat neuropatisk och nociceptiv smärta, vilket indikerar ett brett användningsområde för dessa substanser. ACD137 har tidigare även visat antiinflammatoriska effekter, vilket ytterligare kan förstärka de smärtlindrande egenskaperna.
"I vårt TrkA-NAM-program har vi identifierat mycket potenta och selektiva TrkA-NAM-substanser, inklusive ACD137, och visat smärtlindring i prekliniska modeller in vivo, både vid neuropatisk och nociceptiv smärta, med relevans för artrosliknande smärta, vilket indikerar en bred potential för verkningsmekanismen. Vi är glada att se ett starkt och ökat intresse för detta program bland externa aktörer, t.ex. som ett alternativ till opioider", säger Martin Jönsson, VD för AlzeCure Pharma AB.
Detta är ett stort steg framåt men det kan ta ganska lång tid att gå genom den kliniska delen inom utveckling av ett nytt läkemedel. Vi får hoppas på det bästa.
Källa: Neurologi i Sverige
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
Smärtläkare
I studier med genetiskt modifierade möss har forskare från Johns Hopkins Medicine identifierat ett potentiellt nytt biologiskt mål som involverar Aplp1, ett cellmembranprotein som driver spridningen av det sjukdomsorsakande alfa-synukleinproteinet vid Parkinsons sjukdom. Ett cancerläkemedel, nivolumab/relatlimab, som riktar sig mot proteinet Lag3 (som interagerar med Aplp1), visar lovande resultat i att blockera denna spridning i musmodeller.
Denna forskning ger nytt hopp för behandling av Parkinsons sjukdom och andra neurodegenerativa tillstånd. Det är viktigt att fortsätta utforska dessa riktningar för att förstå sjukdomens mekanismer och utveckla effektiva behandlingsmetoder.
Källa: Neurosciencenews.com
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
Smärtläkare
Det blev ett uppehåll med mitt skrivande här. Just nu är det väldigt mycket på arbetet. Ständig kamp för oss att överleva som en riktig interdisciplinär smärtklinik har blivit tuffare. I pausen mellan fasställning av besvärliga beslut och verksamhetsplanering för att göra nöjda både patienter och Styrelsen försöker jag läsa.
Sitter som patient och läser om och om igen Nationella riktlinjer för behandling av Parkinsons sjukdom.
Sitter som smärtläkare, ansvarig för en interdisciplinär smärtklinik och som initiativtagare för förbättringsprocessen inom Västra Götalandsregionen och läser om och om igen mina egna skrivelser, nu tio år gamla, om förslag till förbättrad smärtvård i Västra Götalandsregionen.
Ilskan och ångesten ersätter varandra och jag anser att det finns oerhört mycket gemensamt för båda ämnen. Framför allt handlar det om och enbart om att vi ser bara försämringar. Patienter lider, läkarna är slutkörda, personalen går på knäna och – lider.
Och då dyker upp existentiella frågor om meningen med livet.
Den hemska sjukdomen, Mr P, tvingar mig att möta egen sårbarhet och konfrontera existentiella frågor om meningen med livet, identitet och min plats i världen. Tänker på Sartre och Kierkegaard, existentialistiska filosofer, som skulle kanske säga till mig att jag måste skapa min egen mening i världen (vården) som ibland känns som absurd och obegriplig (t.ex. träffa mina härliga barnbarn eller spela pingis).
Som smärtläkare som brinner för mina patienter och mitt fantastiska team tvingas jag till ….det samma. Där finner jag styrka i vetskapen att vi har nöjda patienter och att få höra från många av dem: ”det är första gången jag känner mig sedd och hörd” gör att jag går vidare trots att pensionen knackar på dörren och MrP kräver sitt.
Nu tillbaka till min kompis Mr P.
Det är viktigt att förstå att existentiella frågor är djupt personliga och att varje individ hanterar dessa på sitt eget sätt. För vissa människor kan de leda till en fördjupad självinsikt och en ökad uppskattning av livet medan de andra måste kämpa för detta.
Jag tänkte nämna några till frågor som är kanske värt att diskutera när vi/ni träffas:
Relationer och isolering: Sjukdomen kan påverka sociala relationer. Individer kan känna sig isolerade eller oroliga för att bli en börda för sina nära och kära. Frågor om hur man upprätthåller meningsfulla relationer och hanterar ensamhet kan uppstå.
Identitet och självbild: Parkinsons sjukdom kan förändra hur en person rör sig, talar och fungerar i vardagen. Detta kan påverka självbilden och identiteten. Individer kan ställa sig frågor som: “Vem är jag nu när min kropp inte fungerar som den brukade?” eller “Hur definierar jag mig själv när jag inte längre kan göra vissa saker?”
Kontroll och acceptans: Sjukdomen innebär att man förlorar kontroll över vissa aspekter av sitt liv. Att finna balansen mellan att kämpa för att behålla kontroll och att acceptera det som är kan vara en existentiell utmaning. Individer kan fråga sig: “Hur hanterar jag det faktum att jag inte längre har fullständig kontroll över min kropp?” mm, mm…
Sammanfattningsvis försök att identifiera punkter av större intresse, satsa på dessa och MrPs påverkan blir någorlunda svagare och ditt liv rikare.
Ångest är när man är rädd utan at veta varför. Vet man varför man är rädd har man inte ångest.
Sören Kierkegaard
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
Smärtläkare
Forskning har visat att GLP-1-analoger, en läkemedelsklass ursprungligen utvecklad för behandling av typ 2-diabetes, kan ha en potentiellt viktig effekt på motoriska symtom hos patienter med Parkinsons sjukdom. Dessa läkemedel efterliknar det kroppsegna hormonet GLP-1, som spelar en roll i regleringen av blodsockernivåerna och har flera positiva metabola (omsättnings) effekter. Vid Parkinsons sjukdom, en neurologisk sjukdom som leder till förlust av dopaminproducerande celler och därmed svårigheter att kontrollera rörelser, kan GLP-1-analoger bidra till att bromsa symtomen och förbättra livskvaliteten för de drabbade. Även om forskningen fortfarande är i ett tidigt skede, öppnar dessa resultat upp för nya behandlingsvägar och hopp för de som lever med denna progressiva sjukdom.
Källa: New England Journal of Medicine; publicerad online – 3 april 2024
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
Smärtläkare
”Varje person med Parkinsons sjukdom eller atypisk parkinsonism är unik, det vill säga sjukdomsbilden kan se väldigt olika ut. Detta innebär en utmaning när vi studerar dessa sjukdomar på gruppnivå, då vissa forskningsresultat kanske inte stämmer för alla patienter. I framtiden tror jag forskningen måste ta ökad hänsyn till detta, och försöka finna markörer som är relevanta för vissa, men kanske inte alla, patienter med Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism.” säger Mattias Andréasson , Hjärnfondens stipendiat.
Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt.
Mattias berättar vidare: ”I min forskning studerar vi hur nervceller utanför hjärnan, i hudens nervtrådar, fungerar och ser ut i mikroskopet vid dessa sjukdomar. Genom att undersöka hudens svettförmåga och ta millimeterstora hudbiopsier vill vi studera om nervtrådarna kan ge oss ökad kunskap och förståelse rörande sjukdom och sjukdomsutveckling över tid.”
– Min forskning rör Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism. Atypisk parkinsonism är en sjukdomsgrupp som utgörs av olika neurodegenerativa sjukdomar som i tidigt skede ofta kan likna Parkinsons sjukdom, men över tid kännetecknas av andra symtom och besvärsbilder, som i regel inte svarar lika väl på vanliga parkinsonläkemedel.
Forskningsområde: Fintrådsneuropati vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism.
Källa: Hjärnfonden
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
Här om dagen läste jag artikeln om forskningsstudien på människor som sjunger i kör. Detta vill jag dela med er trots att det inte direkt handlar om PS.
600 000 personer i Sverige kan inte ha fel. Det är så många som sjunger i kör i vårt land.
Sextio personer i Stockholm, som inte sjungit i kör på minst tio år och är i åldersspannet 65-75 år, träffas en gång i veckan för att sjunga tillsammans. Vid varje tillfälle samlas information in om deltagarna: bland annat deras känslomässiga välbefinnande, sömnkvalitet, stressnivåer och hur det sociala umgänget ser ut. Hittills har kören sjungit tillsammans i drygt ett halvår. Var tionde månad genomförs omfattande kognitiv testning samt hjärnavbildning. Det är ju mycket kognitiv träning som ingår i att sjunga i kör. Rytmen, att hålla reda på, ord, vissa måste man lära sig utantill, massor med kognitiv träning som ingår i att sjunga i kör. Också hormonet oxytocin frigörs när man sjunger tillsammans, så det har helt klart biologiska effekter.
Den sociala gemenskapen vid körsång är ofta det första som många tänker på. Men det finns mycket fysiskt som händer också. Man tränar till exempel rösten och blir medveten om hur den fungerar, och kan därför använda den bättre också i andra sammanhang. Utan sångövningarna läcker stämbanden luft. Det här är ett vanligt problem bland äldre och det kan vara anledning att talrösten inte fungerar bra.
Studien pågår och det blir väldigt intressant att läsa om resultaten.
Det slog mig medan jag skrev dessa rader att problem med sviktande röst hos PS patienter kan förbättras på det här sättet, också.
Källa: Forskning.se
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
Smärtdoktorn
Parkinsons sjukdom (PS) kan ha utom välkända motoriska symtom en rad andra symtom inklusive förlust av luktsinnet. Jag förlorade luktsinnet ett antal år innan jag fick diagnos PS. Hur många minns jag inte. Sedan jag fått diagnos undrade jag hur många människor med PS har likadana symtom. Nyligen läste jag om en artikel av Haehner och hans medarbetare som publicerade resultat av en multicenterstudie från Australien, Tyskland och Nederländerna på 400 patienter med PS.
Tidigare data om förekomsten av luktsvårigheter vid PS varierade från 45 % till 90 %. Den nuvarande multicenterstudien syftade till att tillhandahålla data om förekomsten av luktförlust i ett stort urval av PS-patienter från tre oberoende populationer. Luktkänslighet testades med hjälp av ett psykofysiskt lukttest, "Sniffin" Sticks, som består av 3 deltest av luktfunktion. Av det totala antalet patienter 45,0 % presenterades som funktionellt utan luktsinne, 51,7 % hade ett nedsatt luktsinne, medan endast 3,3 % var normala. Författarna rekommenderade att luktstörningar betraktas som en pålitlig markör för sjukdomen.
Förhållandet mellan avsaknad av luktsinnet, specifika kognitiva försämringar men även mer allvarliga psykiatriska diagnoser som psykos kan återspegla den anatomiska fördelningen av Lewy-patologi och antyder att luktdysfunktion kan vara en biomarkör för ytterligare PS som drabbar andra, för PS ”ovanliga” delar av hjärnan. Framtida studier är motiverade för att bedöma om nedsatt luktsinne, ett mycket tidigt inslag i Parkinsons sjukdom, kan användas för att förutsäga uppkomsten av andra vanliga icke-motoriska symtom.
Källor: Haehner A et al, Prevalence of smell loss in Parkinson’sdisease – A multicenter study, Parkinsonism and Related Disorders (2009),doi 10.1016/j.parkreldis.2008.12.005
Morley JF et al, Olfactory dysfunction is associated with neuropsychiatric manifestations in Parkinson’s disease, Mov Disord. 2011 Sep; 26(11): 2051–2057.
Som många människor med Parkinsons sjukdom har jag i årtal funderat på orsaken till min egen MrP. En av förklaringar var faktumet att jag som vuxen människa har sovit väldigt lite. Som handkirurg har mina jourer, beredskap och långa operationer lett till c:a 4-5 timmar sömn i genomsnitt. Aldrig har jag upplevt detta som ett problem. Och sedan kom Mr P att stanna.
Här om dagen läste jag igen en artikel om sömnbristskopplingen till utveckling av neurodegenerativa sjukdomar. Grundforskning från 1990 talet ledde till nya kunskaper om ryggmärgsvätskan. Man konstaterade att ryggmärgsvätskan inte stannar i kvar i hjärnans ventriklar (små reservoarer) utan att den genomströmmar hela hjärnan som en flod. I likhet med en flod som transporterar bort löst material och skräp, rensar det ”glymfatiska” systemet hjärnvävnaden från lösta ämnen.
En 30år gammal dans-svensk studie visade att produktion av likvor var mycket högre på natten en på dagen. Man kunde säga att ”rengöringsmedlet” i form av ny likvor är mest tillgängligt i sömnfasen. Tyvärr den aktiviteten avtar med ålder. Sannolikt minskar glymfatiska aktiviteten redan i medelåldern. Alzheimer och Parkinsons inträffar ofta 15-20 år därefter.
Idag vet man också att djup sömn, fysisk aktivitet och kärlhälsa är viktiga för optimal funktion av glymfatiska systemet som kan minska risken för utveckling av neurodegenerativa sjukdomar.
Om jag hade vetat detta mycket tidigare kunde jag trots allt ta mig tid för att få flera nätter med god sömn. Med nu är det bara att gilla läget...
Källa: Neurologi i Sverige nr 1 - 24
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
Smärtdoktorn
Stockholm Veteran Open 2024 i bordtennis äger rum 17-18 /2 i Västerås. Den tävlingen har ett flertal åldersklasser från spelare föda 1984 och äldre. Människor som har Parkinsons sjukdom tävlar i egna klasser. Det finns dock möjlighet för dem att spela i Handicapklassen som liknar den som man har i golf. Vi är några spelare från vår förening som åker till Västerås för att tävla. För mig blir det första gången överhuvudtaget att spela på någon tävling i bollsport. Ser verkligen fram emot att uppleva detta. Det är knappt ett år sedan jag började spela bordtennis och det är mycket kvar att lära sig. Från och med februari spelar jag/ tränar tre gånger i veckan och hoppas på det bästa.
Jag var intresserad att läsa några studier om ping-pongspelandet och Parkinson. Jag har hört att det finns mycket forskning om detta. Därför blev det en liten sökning på nätet. Resultatet var sparsamt men lovande.
Naderi och medarbetare följde upp 40 friska män under sexmånaders tid. En 6-månaders bordtennisträning förbättrar bentätheten i lårbenet och ryggraden, och minskar regional och total fettmassa. Samtidigt förbättrar bordtennisspelande olika aspekter av fysisk prestation hos äldre vuxna man. Detta är ett potentiellt alternativ för att förhindra eller vända osteoporos (benskörhet) hos äldre män, och klar konkurrent till en rask promenad (och är mycket roligare).
Yamasaki och medarbetare har analyserat ett större antal studier om bordtennis effekten på utveckling av åldersförändringar i hjärnan. Det var tydligt att bordtennis är en extremt populär sport över hela världen eftersom den inte kräver några dyra utrustningar, specialiserade bekvämligheter eller fysisk kontakt mellan spelare. Även speltakten kan anpassas för att tillåta deltagande av spelare på alla nivåer, åldrar och förmågor.
Den artikeln ger en översikt över de grundläggande fysiska och kognitiva kraven för bordtennis. Sammanfattningsvis föreslår författarna att bordtennisintervention kan vara en kraftfull strategi för att förebygga kognitiv försämring och demens hos äldre.
Den tredje studien handlade om bordtennis och Parkinson. Författarna skriver att bordtennis är en populär sport över hela världen. Ingen studie har dock undersökt om det är en effektiv träning för patienter med Parkinsons sjukdom. Tolv patienter med Parkinsons sjukdom som spelar bordtennis regelbundet följdes upp i sex månader. Olika undersökningar under tiden ledde till slutsatsen att ett träningsprogram för bordtennis är relativt säkert och kan förbättra dagliga aktiviteter och motoriska symtom hos patienter med Parkinson sjukdom.
Kära vänner med MrP diagnos, spela pingis. Det är fantastiskt roligt OCH nyttigt!!!!
Källor:
Yamasaki, T. Benefits of Table Tennis for Brain Health Maintenance and Prevention of
Dementia. Encyclopedia 2022, 2, 1577–1589. https://doi.org/ 10.3390/encyclopedia2030107
Yamasaki, T. Benefits of Table Tennis for Brain Health Maintenance and Prevention of
Dementia. Encyclopedia 2022, 2, 1577–1589. https://doi.org/ 10.3390/encyclopedia2030107
Inoue K et al Table tennis for patients with Parkinson`s disease A single center, prospective pilot study. Clinical Parkinsonism & Related Disorders Volume 4, 2021, 100086
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
Smärtdoktorn
I en artikel publicerad i The Lancet Neurology påstår en grupp forskare att Parkinsons sjukdoms komplexitet kräver ett nytt sätt att klassificera sjukdomen för forskningsändamål. Detta baseras inte på klinisk diagnos utan biologi. Författarna har kallat sin biologiska modell för "SynNeurGe".
"Syn" står för alfa-synuklein, ett protein som hos de flesta Parkinsonspatienter orsakar onormala avlagringar som kallas Lewy-kroppar som i sin tur orsakar degenerativa förändringar i hjärnan som kan påverka rörelse, tänkande, beteende och humör.
"Neur" står för neurodegeneration. Detta är nedbrytningen av neuronernas funktion i hjärnan. Klassificeringen i den modellen omfattar neurodegeneration i alla delar av hjärnan.
"Ge" står för genetik. Genetikens roll vid Parkinsons är komplex. Mutationer i många olika gener har visat sig kan predisponera någon för sjukdomen.
Författarna hävdar att patienter i forskningssyfte bör klassificeras efter närvaron eller frånvaron av dessa tre faktorer. Detta skulle möjliggöra identifiering av parkinsonspatienter innan symtom uppträder, och underlätta utvecklingen av behandlingar som är skräddarsydda för patienternas unika biologi.
Just nu diagnostiseras patienter utifrån symtom och tecken, även om sjukdomen kan funnits i deras hjärna i många år. Genom att ändra klassificeringskriterier kan forskare identifiera sjukdom tidigare (även innan människor kan uppleva symtom). Detta kan leda att man kan fokusera på specifika patientgrupper som har mer gemensamt med varandra biologiskt, vilket ger läkemedelsutveckling en högre chans att lyckas.
Den här forskningsklassificeringen är ett viktigt steg mot att föra in vårt tänkande om Parkinsons sjukdom på 2000-talet.
Källa:
McGill University. "A neurological disease paradigm shift." ScienceDaily. ScienceDaily, 23 January 2024. <www.sciencedaily.com/releases/2024/01/240123122139.htm>.
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
Smärtdoktorn
Parkinson’s disease therapy: what lies ahead? Wolf A et al; Journal of Neural Transmission (2023) 130:793–820 https://doi.org/10.1007/s00702-023-02641-6
Sedan 1900 talet har vi deep brain stimulation (DBS), levodopa-carbidopa tarmgel (LCIG) samt kontinuerlig applicering av apomorfine infusion under huden som standardiserande metoder för behandling av avancerad PS. Det som kommit under senare åren är 4:1:4 tarmgel med levodopa:carbidopa:entacapone (LECIG). Även andra kombinationer av olika preparat studeras intensivt.
Icke motoriska symtom
Neuropsykiatriska symtom, disautonomi, dålig sömnkvalitet och inte minst smärta är symtom som är ansvariga för försämrad livskvalitet hos patienter med PS. Olika antidepressiva är fortfarande aktuella med sina fördelar och nackdelar. Ibland är de icke famrakologiska metoder som kognitiv beteende terapi (KBT) eller acceptance and commitment therapi (ACT) lika viktiga. Även fysisk träning har sin roll i behandling av icke motoriska symtom.
Alfa synuklein
Sedan tidigt 2000 talet kommer fler och fler studier som visar relativ goda resultat av immunologiska behandlingar antigen som vaccin mot alfa synuklein eller som alfa synukleinneutralisering med hjälp av specifika antikroppar.
Nutiden
Parallellt med utveckling av läkemedel som minskar PS symtom pågår ett flertal försök att individualisera behandlingar. Genetiska studier försöker identifiera subgrupper av patienter med PS. Med moderna digitala undersökningsapparat/system försöker man också att förbättra diagnostiken för att kunna individuell anpassa behandlingar. Utveckling av många olika biomarkörer kan leda till möjligheter att visualisera hur allvarliga symtom är och vilken sjukdomsstadium vi ser.
Sammanflätning
Det terapeutiska området i PS är mycket dynamiskt. Även om symtomatiska behandlingar redan idag tillåter väldigt bra symtomkontroll i tidigare sjukdomsstadier, mer avancerade stadier av PS är fortfarande en stor utmaning. Ett stort medicinskt behov finns inom området icke-motoriska symtom. Utvecklingen av sjukdomsmodifierande terapier kommer att förändras i grunden i framtiden (kanske inom närmaste framtiden). Dessutom kan det vara så att med den ökande användningen av biomarkörer, terapi kommer att vara mer riktad till den enskilda patienten. Detta kommer att bana ett nytt sätt för framtida terapier. Detta inte enbart gällande patienter med manifest sjukdom, utan också för att utveckla terapeutiska strategier som börjar i det pre-symptomatiska stadiet och kan därmed försena uppkomsten av sjukdomen och mildra dess progression.
Jag representerade vår förening på Konferensen ”Nya lösningar på gamla problem” ordnat av Funktionsrätt /Göteborg och i anslutning till Funktionsrättsdagen 4 december. Det presenterades ”Kooperativen - Vägen ut ”som är Sveriges största franchisekedja av sociala företag samt Arvfondsprojekt ”Alla kan texta”. Vi fick också höra om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Konferensen avslutades med paneldebatt med föredragarna och Marie Brynolfsson, Vänsterpartiet som är ordförande i GRF samt Peter Svanberg, Demokraterna och ledamot i Göteborgs Stads råd för funktionsrätt.
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
smärtdoktorn
Parkinson’s disease therapy: what lies ahead? Wolf A et al; Journal of Neural Transmission (2023) 130:793–820 https://doi.org/10.1007/s00702-023-02641-6
Den globala prevalensen av Parkinsons sjukdom (PS) har ständigt ökat under de senaste decennierna. Med förväntad stigande livslängd en längre sjukdomstid hos PS-patienter förväntas. Detta ökar behovet och den socioekonomiska betydelsen av adekvat PS-behandling. Idag behandlas PS uteslutande symtomatiskt, främst genom dopaminerg stimulering. Ansträngningar för att modifiera sjukdomsprogression leder ännu inte till kliniskt bruk. Nuförtiden tillåter symtomatiska behandlingar väldigt bra symtomkontroll i tidigare sjukdomsstadier men mer avancerade stadier av PS är fortfarande minst sagt utmanande. Icke-motoriska symtom inklusive smärta är också ett mycket intressant och utmanande terapeutiskt område.
Ökad användning av biomarkörer kommer med stor sannolikhet att leda till en mer individuell behandling dvs anpassad till en enskild patient. Detta kan möjliggöra utveckling av terapeutiska strategier som börjar i pre-symtomatiska stadiet och kan därmed bromsa uppkomsterna v sjukdomen och mildra dess progression.
Denna review artikel på 28 sidor presenterar aktuella, i de flesta fallen beprövade behandlingar och framtidsbehandlingar, där ett flertal är under utvecklingen. Inom närmaste veckorna tänkte ja presentera dessa oerhört intressanta och spännande nyheter och fräscha upp kunskaper om aktuelle behandlingar.
Idag är det vanligast att påbörja behandling av framför allt motoriska symtom med tabletter/kapslar. Vanligast är det levodopa (Madopark, Madopark Quick, Madopark Depot) i kombination med MAO-B hämmare (Rasagalin). Eventuell lägger man till en dopaminagonist (SIfrol/pramipexol).
Tavapadon är en ny D1/D5 dopaminreceptors agonist som befinner sig i fas 3 studier som studerar effekt avseende motoriska funktioner i tidig fas och i avancerad fas.
Opicapone är en hämmare av katehol-O-methyltransferas och är redan godkänt i USA ut av EMA och FDA. Fas 3 studier undersöker vidare möjliga fördelar för patienter med tidig fas.
En kombination av redan godkända preparat pramipexol och rasagalin studeras i fas 2 där man kunde se en bra kliniks respons utan biverkningar.
I den fasen möter vi sämre motorkontroll samt överrörligheter och OFF-perioder.
Levodopa muninhalator är nyligen godkänd i USA av FDA som akut läkemedel mot OFF-perioder.
Levodopa med dekarboksylashämmare finns nuförtiden både som snabbverkande och som depotpreparat.
Zonisamide är ett tillägsläkemedel som förkortar OFF-perioder utan att försämra överrörligheter. Än så länge finns enbart i Japan.
Mesdopetam är en antagonist av dopamin D3 receptor. Befinner sig i fas 2b avseende effekten på överrörlighet. Tidigare genomförda experimentella studier visade en eventuell effekt mot överrörlighet samt antipsykotisk effekt.
För närvarande undersökta farmakologiska metoder för förebyggande av fallen hos patienter med Parkinsons sjukdom inkluderar transdermalt rivastigmin, ett kolinergt läkemedel (fas 3), oralt TAK-071, en allosterisk modulator av muskarinen M1 receptor (fas 2) och pirepemat, modulerande kortikala katekolaminerga nivåer (fas 2; Rein-Hedin et al. 2021).
För oral behandling av måttlig till svår tremor resistent till vanlig PS-medicinering, suvekaltamid, en kalciumkanal av T-typ modulator, utvärderas för närvarande i en nyligen initierad fas 2-studien. (231208)
Fortsättningen följer…
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
smärtdoktorn
För att förbättradiagnostiken av patienter och skapa möjligheter för effektivare behandlingar i framtiden använder man hjärnavbildningstekniken magnetencefalografi (MEG) tillsammans med beräkningsmodeller av hjärnan. Detta kan hjälpa oss att förstå hur neurala nätverk i hjärnan fungerar.
Detta är slutsatsen i en studie som genomfördes på KTH. Forskarna Pascal Helson och Arvind Kumar i samarbete med kollegor från Karolinska Institutet och Köpenhamns universitetssjukhus står bakom studien.
Resultaten har publicerats i tidskriften Nature Parkinson´s disease. När man nämner Parkinsons sjukdom förknippas detta vanligtvis med den motoriska förmågan hos en patient. Kognitiva förändringar av sjukdomen är dock lika viktiga och forskarna misstänkte att nervskadorna i hjärnan är mer omfattande än man tidigare trodde. MEG-diagnostiken leder till upptäckt av förändringar i hjärnan på ett mindre obehagligt sätt än med MRT.
Källa: Kungliga Tekniska Högskolan
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
smärtdoktorn
Det är Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum som blir föreståndare för det nyligen grundade Utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.
Med gedigen erfarenhet inom stamcellsforskning kommer professor Anna Falk att leda insatserna för att utveckla ATMP-forskning. Stamcells- och genterapiforskning är i frontlinjen men även utveckling av avancerade terapiläkemedel sker p.g.a de framsteg som gjorts inom molekylärbiologi, genetik och cellterapi.
I en rapport som är nyligen publicerad från Lund identifierade man 23 pågående ATMP-projekt enbart vid Stamcellscentrum.
Källa: Lunds universitet
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
Smärtdoktorn
Här om dagen kom till min smärtmottagning en dam med sin make. Damen hade Parkinson sjukdom och mycket ont i kroppen. Paret läste min artikel om smärta hos patienter med Parkinson sjukdom (PS) i Parkinson Journalen och bad hennes allmänläkare att skicka en remiss till mig på Smärthjälpen. Damen opererades två gånger i ländryggen och blev inte bättre utan tvärtom. Men hon hade andra smärtor i kroppen som inte kunnat förknippas med ländryggsmärta och kirurgi. Damen hade nedsatt känsel i underbenen och mycket ont i hela kroppen samt dålig sömnkvalitet. Paret fick höra många gånger från sjuksköterskor och även enstaka neurologer att PS inte gör ont.
Sanningen är dock annorlunda. 80-85 procent av patienterna med PS upplever smärta, oftast långvarig smärta (som pågått längre en tre månader). Långvarig smärta drabbar annars 20 procent av Sveriges invånare! Det finns ett flertal studier av god kvalitet på PS patienter som talar om långvarig smärta i den patientgruppen, om hur man ställer diagnos och hur man behandla sådana patienter. Den senaste studien som jag identifierade var:
Källa: De Andrade DC, Pain in Parkinson disease: mechanistic substrates, main classification systems, and how to make sense out of them June 2023; Pain Publish Ahead of Print (suppl 1)
Här kommer en kort sammanfattning av artikeln:
Parkinsons sjukdom (PS) drabbar upp till 2 procent av den allmänna befolkningen äldre än 65 år och är en viktig orsak till funktionsförlust. Långvarig smärta är ett vanligt icke-motoriskt symptom som drabbar upp till 80 procent av patienterna med PS både i begynnande faser och under de efterföljande stadierna av sjukdomen, vilket negativt påverkar patientens livskvalitet och funktion.
Smärta i PS är ganska heterogen och kan uppstå på grund av olika mekanismer. Att rikta in sig på motoriska symtom genom dopaminersättning eller med neuromodulerande tillvägagångssätt kan endast delvis kontrollera PS-relaterad smärta. Smärta i allmänhet har klassificerats i PS enligt motoriska tecken, smärtdimensioner eller smärtsubtyper.
Nyligen introducerades ett nytt klassificeringsramverk med fokus på långvarig smärta för att gruppera olika typer av PS-smärtor: nociceptiv (från muskler, senor, leder, skelettet), neuropatisk (orsakad av nervskada eller nervsjukdom) eller nociplastisk (utvecklad överkänslighet i centrala smärt nervsystemet). Detta är också i linje med International Classification of Disease-11 (ICD-11 , under översättning till Svenska), som erkänner möjligheten av långvarig sekundär muskuloskeletal eller nociceptiv smärta på grund av sjukdom i centrala nervsystemet.
I denna granskning- och åsiktsartikel reviderar en grupp grundforskare och kliniska forskare mekanismen för smärta vid PS och utmaningarna när dessa klassificeras som en språngbräda för att diskutera en integrerad syn på de nuvarande klassificeringsmetoderna och hur klinisk praxis kan påverkas enligt dem. Kunskapsluckor som ska åtgärdas genom kommande klassificering och terapeutiska insatser presenteras, samt en potentiell ram för att hantera dem på ett personorienterat sätt.
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
smärtdoktorn
Parkinson sjukdom (PS) är en vanlig sjukdom hos medelålders och äldre personer där degeneration av extrapyramidalt motorsystem orsakar betydande rörelseproblem. Hos vissa patienter finns det dock ytterligare störningar i känselsystem inklusive förlust av luktsinnet och hörsel- och/eller synproblem. Denna artikel är en allmän översikt över det visuella
problem som sannolikt kommer att uppstå i PS. Förändringar i synen i PS kan bero på förändringar i synskärpa, kontrastkänslighet, färgdiskriminering, pupillreaktivitet, ögonrörelser, rörelseuppfattning, synfältskänslighet och visuella bearbetningshastigheter.
Långsammare visuella bearbetningshastigheter kan också leda till en minskning av visuell perception, särskilt för snabbt föränderliga visuella stimuli. Dessutom kan det förekomma störningar av visuospatial orientering, problem med ansiktsigenkänning och kroniska synhallucinationer. Vissa av de behandlingar som används vid PS kan också ha ögonreaktioner. Elektroretinogram (PERG) är användbart i utvärdering av retinala dopaminmekanismer och vid övervakning av dopaminterapier vid PS. Om synproblem finns kan de ha en viktig effekt på patientens livskvalitet, som kan förbättras genom noggrann diagnos och där så är möjligt, korrigering av sådana defekter
Källa: Armstrong RA Visual Symptoms in Parkinson’s Disease, SAGE-Hindawi Access to Research Parkinson’s Disease Volume 2011, Article ID 908306, 9 pages doi:10.4061/2011/908306
Vid tangentbordet
Nenad Stankovic
smärtdoktorn