Parkinsons sjukdom kan med tiden påverka körförmågan. Det finns en fördel med att tidigt uppmärksamma de problem som finns. Man har en bättre beredskap och möjlighet att planera inför den dag när bilkörning inte längre är möjlig.
Idealfallet är en process där alla inblandade hinner med att anpassa sig till förändringen både känslomässigt och praktiskt. De flesta inser själva när det är dags att sluta köra bil. Men alla inser inte att de är olämpliga som bilförare.
Som anhörig kan man känna sig anklagad för att ha tagit kontakt med sjukvården, men det handlar om omsorg och omtanke om din närstående och andra.
Dorota Religa är professor vid Karolinska Universitetssjukhuset och arbetar på Trafikmedicinskt Centrum. Hon berättar om hur körförmågan utreds och bedöms hos personer med neurodegenerativ sjukdom, exempelvis Parkinsons sjukdom. Faktorer som kan påverkas av Parkinsons sjukdom och som inverkar på bilkörning är bland annat rörelseproblematik (hyper-/hypokinesier), förvirring, kognitiv nedsättning, trötthetsproblem och läkemedelsbiverkningar.
Sverige har inga krav på medicinska kontroller från en viss ålder för personer som har körkort med lägre behörighet. Sverige har istället valt modellen med läkares anmälan. Läkares anmälan innebär att alla läkare, enligt 10 kap. 5 § i körkortslagen, är skyldiga att till Transportstyrelsen anmäla den som inte uppfyller de medicinska kraven för att ha körkort. Anmälan görs till Transportstyrelsen. Om det är svårt att bedöma körförmågan kan dock läkaren först remittera patienten till Trafikmedicinskt Centrum.
– Observera att man inte måste vara en perfekt bilförare för att få behålla sitt körkort. Man måste bara vara hyggligt bra på att köra bil, säger Dorota Religa.
Innan en anmälan görs ska körkortshavaren underrättas om detta. Någon anmälan behövs dock inte om man kan anta att körkortsinnehavaren kommer att följa läkarens anvisning om att avstå från att köra. Om körkortsinnehavaren motsätter sig medicinsk undersökning eller utredning görs en så kallad utredningsanmälan till Transportstyrelsen.
En utredning av personer med Parkinsons sjukdom utgår ifrån anamnesen och tester av syn, kognition och sensomotorik, samt en bedömning av eventuella läkemedelsbiverkningar. Vid misstanke om kognitiv nedsättning görs även psykologisk testning. Utfallet av utredningen kan bli att kraven uppfylls, att kraven inte uppfylls, att kraven uppfylls men att uppföljning krävs, eller att ett praktiskt körtest behövs. Vid körtest kan god körfärdighet före sjukdomen ha positiv inverkan på resultatet.
Omprövning görs vanligen var tredje år, oftare om patienten ligger nära ”godkändgränsen” eller om det finns tecken på försämring.