Störd impulskontroll

Störd impulskontroll kan bland annat yttra sig i form av spel- eller köpberoende, hetsätning, hypersexualitet och punding, det vill säga meningslösa upprepade rörelser eller handlingar. Att drabbas av störd impulskontroll kan orsaka stora sociala och/eller ekonomiska problem.

Störd impulskontroll drabbar även personer som inte har Parkinsons sjukdom, men är betydligt vanligare bland personer med Parkinson, och allra vanligast bland dem som behandlas med dopaminagonister. Troligen är det betydligt fler som drabbas än man hittills trott, eftersom många drabbade och deras familjer tycker att problemen är genanta och därför undviker att berätta om dem.

Den som upplever dessa symtom hos sig själv eller anhörig bör informera behandlande läkare så att åtgärder kan vidtas. Första steget är normalt sett att reducera eller sätta ut eventuell dopaminagonistterapi.

Ur Parkinsonjournalen 2/2022

Text: Thomas Winberg

Per Odin, professor i neurologi och chef för avdelningen Neurologi vid Skånes universitetssjukhus: Löper personer med diagnosen Parkinsons sjukdom större risk att bli spelberoende än andra personer?

– Patologiskt (onormalt) spelande (spelberoende) ingår tillsammans med patologiskt köpande, patologiskt ätande, hypersexualitet med flera beteenden i de så kallade impulskontrollstörningarna. Dessa är vanliga vid Parkinsons sjukdom, särskilt hos patienter som behandlas med dopaminagonister, exempelvis Ropinirol, Pramipexol (Sifrol) och Rotigotin (Neupro).

– Behandlingar kan ge impulskontrollstörningar, vilket i en del fall kan få svåra ekonomiska och sociala
konsekvenser. Var uppmärksam på problemet, även som anhörig.

Hur vanligt är det med impulskontrollstörningar?

– Hos dopaminagonistbehandlade patienter har cirka 17 procent impulskontrollstörningar, varav cirka fem procent har problem med spelande. Detta kan i en del fall få svåra konsekvenser – ekonomiskt och socialt.

Uppträder detta hos parkinsonpatienter, bör man omedelbart informera behandlande läkare. Denne kommer då att vidta åtgärder, i första hand minska dopaminagonistdosen eller att avsluta behandlingen med dopaminagonist.

– Tyvärr märker inte alltid patienten själv att hans eller hennes beteende blivit onormalt, och behandlande läkare blir inte informerad.

Det är därför viktigt att informera även anhöriga om den här risken när behandling med dopaminagonist startas så att de kan slå larm om patienten utvecklar problem med sin impulskontroll.

Så definieras spelberoende

En person som är spelberoende har förlorat kontrollen över sitt spelande. Då går spelandet ut över viktiga relationer som familj och vänner, samt arbete och ekonomi. Att vara spelberoende innebär ofta att man spelar igen och igen, för att försöka vinna tillbaka det man har förlorat. Men man fortsätter att förlora och lånar då pengar till nya spelinsatser som växer till ett berg med stora skulder.

Så hanterar man ett spelberoende

Ta först kontakt med din behandlande läkare så att du får en annan parkinsonmedicin. Om du inte klarar att sluta spela själv är det viktigt att du kontaktar vården för att få råd och hjälp. Det finns behandlingar mot ett spelberoende som till exempel KBT, kognitiv beteendeterapi. Be om hjälp om du har skulder. Har du ingen anhörig eller vän som kan hjälpa dig med att reglera dina skulder så kontakta din kommunsbudget- och skuldrådgivare. Begränsa dina spelmöjligheter. Begränsa din användning av tid och pengar. Du måste
inse att du behöver hjälp och det är inget att skämmas över. Spelberoende är en beroendesjukdom. Det är konstaterat såväl medicinskt som rättsligt i domstol.