Tips för bättre vardag
För att vardagslivet ska fungera så bra som möjligt, finns en hel del hjälp. Det kan vara samhällshjälp från kommunen men även saker man kan göra själv.
För att vardagslivet ska fungera så bra som möjligt, finns en hel del hjälp. Det kan vara samhällshjälp från kommunen men även saker man kan göra själv.
Senare i sjukdomen kan samhällshjälp från regionen behövas, som till exempel el-rullstolar och dagvård. Be om hjälp från arbetsterapeut och sjukgymnast, med rätt utrustning i hemmet ökar självständigheten – man klarar att göra saker själv, trots sjukdomen. Med glidlakan blir det lättare att vända sig i sängen. En pillerdosa (kallas ofta för dosett) gör det lättare att minnas när det är dags att ta medicinen.
Det finns också massor av saker att göra själv för att underlätta vardagssysslorna och hålla symtomen i schack.
Ta medicinen vid exakt de tider som läkaren förskrivit, gärna tillsammans med ett stort glas vatten, och vänta sedan ca 30 minuter innan du äter. Känsliga magar kan dock behöva ett kex eller liknande då medicinen tas. Lite frukt eller russin kan göra så att medicinen verkar snabbare. Om man missat att ta sin medicin är det vanligen bättre att vänta tills nästa dostillfälle än att ta två doser nära inpå varandra.
Här är länk till en app som påminner om när det är dags att ta medicinen:
Ägna en stund varje dag åt att göra något för din egen skull, för att det är skönt eller gör dig glad. Tänk efter, vad är det som får dig att njuta av livet?
Räkna med att allt tar längre tid än du tror, förbered dig noga och tillåt dig själv att vara flexibel – allt måste inte ske just precis när och på det sätt som du hade planerat. Tänk också på att planera aktiviteterna efter dagsformen, och efter vilken tid på dagen du är piggast och medicinerna fungerar som bäst.
Hjärnan behöver träning på samma sätt som kroppen. Hjärngympa kan ta sig många olika uttryck, från att lösa korsord eller spela sällskapsspel till att läsa böcker eller diskutera politik. Men tänk på att hjärnan även behöver vila: prova gärna avslappningsövningar och försök få så många timmars sömn som möjligt – helst nattetid.
Om du har problem med rörelsestopp, så kallad freezing/frysning, kan du prova att föreställa dig ett hinder eller ett trappsteg framför dig som du ska kliva över eller upp på. Ett annat sätt är att klatscha till dig själv på låren för att därigenom sätta igång rörelsen. Ytterligare en möjlighet är att ”räkna igång” rörelsen (ett, två och tre!). Vid promenader kan gåstavar vara till hjälp.
Fallolyckor sker ofta i hemmet, men i många fall kan riskerna undanröjas relativt enkelt. Exempelvis är det bra att ha en lättåtkomlig telefon (gärna bärbar), ta bort mattor eller lägga halkskydd under dem, ta bort trösklar och fästa lösa sladdar vid väggarna. Bra belysning underlättar, och en nattlampa kan öka säkerheten om du till exempel vaknar och behöver gå på toaletten.
Skaffa gärna ett par halkfria inneskor som sitter stadigt på foten, och tänk på att hålla glasögonen rena. I badrummet ska både golv och badkar/dusch vara halkfria, och ett handtag i väggen vid badkaret eller duschen kan vara till hjälp när man kliver i och ur. Utomhus ger broddar ökad säkerhet vid halka.
Den livskvalitet vi har handlar mycket om hur vi förhåller oss till vår verklighet och hur vi tänker i olika situationer. När det är jobbigt i livet är det ibland svårt att bryta negativa tankar. Ett sätt kan vara att skriva ner ett antal situationer man tycker är roliga och behagliga. Situationer man i vanliga fall trivs med. Det behöver inte vara stora saker. En promenad i skogen eller parken, att sitta och ta en kopp kaffe på ett café, att påta i sin trädgård, möta barnbarnen är några exempel. Detta kan vara ett sätt att bryta negativa tankar och se ljusglimtar även när det är svårt.