En stor del av dem som får Parkinsons och är i arbetsför ålder, minskar sin arbetstid eller slutar arbeta helt på grund av sjukdomen. Med rätt stöd och anpassning av arbetssituationen kan många fortsätta att vara yrkesverksamma ytterligare flera år.
Försäkringskassan ansvarar för en stor del av de offentliga trygghetssystemen i Sverige. För den som har Parkinsons sjukdom kan det handla om exempelvis sjukpenning i början av sjukdomen, arbetslivsintroduktion för att kunna komma tillbaka till arbetslivet, samordning av rehabiliteringsinsatser och liknande.
Försäkringskassan gör alltid en bedömning av förmågan att komma tillbaka till arbetslivet och vilka insatser som i så fall behövs. Försäkringskassan kan också besluta om rätt till sjukersättning om man bedöms sakna möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet.
Om man behöver hjälpmedel för att kunna sköta sitt arbete finns det möjlighet att få bidrag. Försäkringskassan kan också ge bidrag till reparationer av arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplatsen. Läs mer om vilken hjälp som man kan få hos Försäkringskassan
Sjukpenning och sjukersättning är två olika saker. Sjukpenning får du vid kortare tillfällig sjukfrånvaro. Sjukersättning är ersättning för personer mellan 30 och 65 år som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid. Detta kallades tidigare "sjukpension". När du söker sjukersättning ska det framgå av intyget att alla rehabiliteringsmöjligheter är uttömda och att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt.
Ska du gå på behandling eller rehabilitering? Då kan du få sjukpenning från första dagen, slipper karensdagen och din arbetsgivare behöver inte betala ut sjuklön. Du ansöker om förebyggande sjukpenning. Din läkare skriver ett läkarutlåtande där det framgår att du är ordinerad denna behandling eller rehabilitering.
Särskilt högriskskydd kan du ansöka om och gäller för dem som är sjuka ca tio gånger per år eller riskerar att bli sjuk under flera längre perioder. Då slipper du karensdag och får ersättning från första sjukdagen. Arbetsgivaren slipper betala sjuklön de första 14 dagarna. De betalas istället av Försäkringskassan. Du och din arbetsgivare ansöker om särskilt högriskskydd på en speciell blankett. Där ska det framgå vilka sjukperioder du har haft det senaste året. Din läkare fyller i ett läkarutlåtande där det framgår vilken sjukdom du har.
Ett stort problem är att läkarutbildningen inte tar upp hur man skriver intyg. Det är alltså viktigt att du själv granskar intygen och är kritisk till hur de är formulerade. Be gärna någon annan läsa intyget. Kuratorn kan hjälpa dig att utforma intyget.
Ljug inte – men var övertydlig! Intyg och ansökan hör ihop och bör ge samma budskap. Det räcker till exempel inte med att skriva att man bara kan arbeta fyra dagar. Man måste skriva att man behöver tre vilodagar i följd. Parkinson är en allvarlig sjukdom och det ska framgå i ditt intyg.
Utlåtande med diagnosinformation
Du kan låta någon annan föra din talan, till exempel en kurator. Skriv i så fall en fullmakt. Det kan kännas tryggt att ha någon annan som för ens talan till exempel vid kontakt med Försäkringskassan. Gäller det förhandlingar med arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen är det ditt fackliga ombud som kan föra din talan.
Tänk dig för innan du går ner i
arbetstid istället för att bli sjukskriven
eller få sjukersättning på deltid. Det
påverkar din sjukpenninggrundande
inkomst (SGI) och din framtida
ålderspension.
Har du en privat sjuk- och olycksfallsförsäkring? Det är viktigt att läsa igenom villkoren. Alla sjukförsäkringar ger inte ersättning för ekonomisk invaliditet. Undersök vad du har för annat försäkringsskydd. Ibland ingår en diagnosförsäkring via din gruppförsäkring på jobbet. Har din arbetsplats kollektivavtal så bör du ha en sjukförsäkring. Kontakta din arbetsgivare eller ditt fack.
Du söker parkeringstillstånd hos din kommun. De gäller i hela Sverige och som regel i tre år. Om du har chaufför är det viktigt att på intyget ta med att du inte kan lämnas ensam på parkeringsplatsen.
För att få färdtjänst behöver du ett intyg från din läkare. På intyget ska det stå att du inte kan åka kommunalt och att du är i behov av sittplats. Det ska också stå om du är stresskänslig. Ange inte någon sträcka för hur långt du klarar att gå, eftersom ditt tillstånd fluktuerar.
Du kan få ett bidrag för att anpassa din bil. Bilstöd söker du hos Försäkringskassan. Om du behöver bilen i jobbet får du söka bidrag hos din arbetsgivare.
Om du har merkostnader till följd av en funktionsnedsättning kan du få merkostnadsersättning. Med merkostnader menas kostnader som beror på din funktionsnedsättning och är utöver vad som är vanligt för personer i samma ålder. Försäkringskassan bedömer vad som är merkostnader. Fram till 2019 fanns så kallad handikappersättning, och de som har en pågående handikappersättning omfattas fortfarande.
Läs om merkostnadsersättning på Försäkringskassans hemsida.
Läs om handikappersättning på Försäkringskassans hemsida
Det finns även hjälpmedel att få från kommunen, exempelvis anpassning av hemmet. Det brukar vara kommunens arbetsterapeut som man ska prata med om detta.
Ring till Försäkringskassans kundcenter på 0771-524 524 om du behöver "Intyg för förmånstagare" (förmånsintyg) - för dig som har sjukersättning, aktivitetsersättning eller handikappersättning. Det kan ge dig rabatter i exempelvis kollektivtrafiken.
Ladda ner intyget från Försäkringskassans hemsida